Flätan

Jag har lyssnat till Flätan, inläst av Maria Lyckow som gjorde det så bra. Ganska djup röst, ingen dramatisering, tack för det! Av boken själv blev jag oväntat powerful! Hittade mig framför spegeln mumlande ”du är min bundsförvant” och annan pep talk.

Boken handlar om tre kvinnor i olika delar av världen. Den indiska Smita som är dalit, kastlös, och beslutar sig för att inte låta sin dotter möta samma öde som hon själv. Giulia som arbetar med bearbeta hår i sin fars ateljé på Sicilien. Sarah, framgångsrik och osårbar advokat i Kanada som en dag svimmar i rättssalen

Alla tre ställs inför dramatiska förändringar och bestämmer sig för att ändra sina liv, lika dramatiskt. Lite fjamsigt tycker jag att den här sammanflätningen med hår kanske är, men det funkar. Det intressanta är att de utifrån sina olika geografiska och samhälleliga platser i livet verkligen fylls av ett jävlar anamma. Utifrån sin egen personlighet ser lösningen på olika problem och motgångar olika ut, men det gör det – lyfter blicken och ändrar. Jag brukar fnysa över för mycket sådant i böcker, men här tycker jag att det är en väl uppbyggd berättelse. Eller då, tre berättelser med följdriktighet och trovärdighet. Och jag hade gärna sett att berättelserna fortsatt och blivit än mer fördjupade. Det här var intressanta kvinnor.

Flätan av Laetitia Colombani. Utgiven 2017. På svenska samma år av Sekwa, översättning av Lotta Riad. Flätbilden av Pexels from Pixabay

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *