Biblioteksspaning: Bernadottebiblioteket

12142399_887005904748783_235796785_n[1]En ovanligt kulen höstkväll var jag på en guidad visning av Bernadotte-biblioteket på Stockholms slott. Ett vackert bibliotek som härbärgerar de hädangångna Bernadottska kungarnas och drottningarnas boksamlingar. Biblioteket tog i bruk 1796 och var från början nationalbibliotek. Det har använts för olika ändamål under åren men någon gång på 50-talet fick biblioteket sitt nuvarande namn och Bernadotternas boksamlingar flyttades hit.

Biblioteket är beläget i en luftig rektangulär sal med böckerna uppställda längs väggarna. En smal balkong bildar en ”andra våning” där drottningarnas böcker står. Om ni sett Nobelprogrammet Snillen spekulerar ska ni veta att programmet spelas in i just Bernadottebiblioteket.

Vad har då Bernadotterna gillat att läsa? Kungarna har många ”jobb-böcker” de styrde ju Sverige och den kunskap som erfordrades inhämtades från böcker. Många bokgåvor har också skänkts till kungarna av t.ex. olika författare. Den danske författaren H.C. Andersen år en av gåvogivarna, hans bok och hans ganska,(enligt guiden), insmickrade gåvobrev finns bevarade. Drottningarnas samlingar är mindre och säger kanske mer om deras intressen. Den franskfödda drottningen Desiree har många franska skådespel i sin boksamling som hon sägs beställt en masse från Frankrike. Man kan anta att dessa stycken uppfördes av henne och hennes kammarljungfruar på kvällarna som förströelse under den mörka årstiden. Det har sagts om Desiree att hon aldrig riktigt anpassade sig till livet i Stockholm, hon frös, avskydde mörkret och längtade hem. Hennes man Jean Baptiste Bernadotte var militär innan han blev kung, han läste väldigt mycket krigshistoria och studerade kartböcker.

Bokslukaren i släkten är Oscar II, som lämnat efter sig en stor och mångfacetterad boksamling. Han hade också för vana att anteckna i boken vad han tyckte, på så sätt vet man att han aldrig lyckades ta sig igenom Selma Lagerlöfs Jerusalem samt att han alltid läste Strindbergs romaner innan han talade om vad han tyckte. Han avskydde Strindberg och hans verk, men det är tydligt att han faktiskt läste innan han uttalade sina negativa åsiker. (Strindberg arbetade också under några år på biblioteket.) Vidare, Oscar II var som kung Sveriges kyrklige ledare, men i hans boksamling finns många böcker om andra religiösa strömningar, guiden beskriver honom som mycket intresserad av det som vi i vår tid kallar New Age. I Bernadottebiblioteket finns således en stor samling böcker om New Age från förra sekelskiftet!

Jag frågade vår guide om bokmärken, om kanske någon kung eller drottning hade för vana att vika hundöron, (vi vill ju gärna veta dessa detaljer i våra biblioteksspaningar), men fick ett nekande svar. Många av böckerna har köpts in häftade för att sedan bindas in i skinn med ett fastsytt band för ändamålet vilket kanske har medfört att hundöron varit onödiga. Dock, kvar i en av Drottning Lovisas böcker finns ett bokmärke av ett annat slag, en hårlock från hennes lille son som dog ung. Jag kan se henne för min inre syn där på slottet med en bok i ena handen, medan andra handens fingrar smeker den lilla hårlocken. Hjärteknipande.

Bernadottebiblioteket är nog egentligen ett bokmuseum, det lär finnas många rara utgåvor av sällsynta böcker samt även foton och kartor som testamenterats hit av medlemmar av familjen. Det är inte möjligt att låna något av verken, de forskare som arbetar med böckerna gör detta i anslutning till biblioteket.

Läs mer om Bernadottebiblioteket på Stocholms slotts hemsida.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.