Nu är vi igång! Stad i brand av Garth Risk Hallberg är julens samläsningsprojekt för Marie och mig. Vi har läst tidigare och resonerat om böcker det här med tjocka dito är grejen i de här sammanhangen. Senast var det Himlakroppar och före det Blonde
Stad i brand kom 2015, på svenska i år. Trots de 900 sidorna utspelar sig boken under en tämligen kort tid, från jul 1976 fram till juli 1977. Ett galleri av människor som först syns ha vaga samband tar perspektiv och och berättar sin historia. Det är ibland en epistolary novel med andra sorters dokument insprängda.
Så frågan är: Hur är första känslan? Hur håller vi redan på alla personerna? Och har Ann-Sofie, som alltid tycker det skrivs för mycket, tagit fram svarta stryk-pennan ännu?
Marie säger: New York, New York. Jag har saknat dig! Tog snabbt fram papper och penna och ritade pilar. Här finns nog fler kopplingar än man kan ana. Det känns bra nu. Känner att jag har koll på personerna eller männen, kvinnorna är ju få. Ja, ty detta är väldigt ordrikt och det bor ju en redaktör i dig. Men som du ju vet nu så stör jag mig sällan på sånt. Gillar tjocka böcker och tycker mycket om att vara i den här boken. Mer för staden och tiden än för karaktärerna. Ser mycket fram emot fortsättningen.
Ann-Sofie säger: Med en mening som ”En julgran rörde sig längs 11th Avenue” kan det bara bli bra. Gjorde som du, tog fram papper och ritade relationsschema. Jag älskar den här boken. Älskar! Vill inte stryka en rad. (Ännu…)
Vi hörs om ett par veckor och då har vi läst bok 3 och 4.