Polen 1944, tvillingarna Stasha och Pearl deporteras till Auschwitz och placeras i Mengeles zoo, där den sedermera ökände läkaren Josef Mengele utförde experiment på tvillingar. De båda trettonåriga flickorna berättar båda omlott från denna grymhetens avkrok där empatin fångarna emellan trots allt inte var helt utraderad.
På ett underskönt poetiskt språk skildrar Konar det fasansfulla och omänskliga både i lägret och under vandringen efter befrielsen. Poesins lätthet gör att läsaren uthärdar tillsammans med tvillingarna. Mischling är en makalös roman om ondska, grymhet men också godhet och styrka. En fantastisk läsupplevelse som helt enkelt inte låter sig beskrivas i ett i sammanhanget helt obetydligt blogginlägg. Slutet är lika oväntat som trösterikt. I en intervju i bokens efterord berättar Affinity Konar att hon känt att språket måste vara hennes inkörsport i att skriva om ett ämne som detta i skönlitterär form.
Det var ett ansikte som aldrig tillåtits något besök i tonåren, utan hade hoppat direkt till vuxen man och sedan till gammal man. Huden var ung fast urgammal; ögonen var så nya som ögon någonsin kan vara, men de hade sett alltför mycket.
Mischling är nominerad till Året bok 2018 och om jag får bestämma årets självklara vinnare, trots konkurrens från Kjell Westös Den svavelgula himlen.
Den fantastiska översättningen är gjord av Cecilia Berglund Barklem. Utgiven på Polaris 2017.
Jag har fortfarande inte läst varken Mischling eller Den svavelgula himlen, men det skall jag göra nu i sommar. Roligt att läsa att du tyckte så mycket om Mischling, jag såg till att börja med fram emot den väldigt mycket, men sedan läste jag flera recensioner som inte var särskilt översvallande. Nu är jag tillbaka i en positiv känsla för den boken.