Farofylld överfart av Rachel Rhys

Sommaren 1939, världen håller andan inför hotet om ett nytt stort krig. Den unga Lily Shephard är på väg med båt till Australien, en resa på över en månad. För Lily som kommer från enkla förhållanden ter sig fartyget som en sagofarkost fylld med glamour, skönhet och nya spännande bekantskaper, men skenet bedrar.

Romanen fullkomligt osar av dekadent 30-tal, språket, detaljerna och världspolitiken. Stillsamt sugs läsaren in i en ödesmättad klaustrofobisk värld tillsammans med den sympatiskt naiva Lily. Obehaget ökar ju närmare Sydney fartyget kommer och även om jag räknade ut vissa detaljer i intrigen blev jag rejält överraskad på slutet.

Farofylld överfart är en roman som passar många, dessutom är omslaget fantastiskt snyggt. En utmärkt presentbok.

Utgiven på Etta Förlag 2017.

Vintage – det tål att upprepas

Vi pratar om böcker man blir varm av den här morgonen när termometern närmar sig minus tio grader. Lägenheten består av stora glaspartier från golv till tak och vintervinden kryper in. En bok som värmer. Jag letar i gömmorna. Och här är den. Lästes i augusti 2011.

De små hästarna i Tarquinia berättar om några dagar i den heta semesterorten där människorna går sig själva och varandra på nerverna. De är uttråkade. Alla säger att det finns andra platser där man skulle kunna fira en semester så mycket bättre. Men ingen frågar sig varför de ändå stannar kvar. Långsamt lever de sina dagar.

När badrummet äntligen blivit ledigt kammade och klädde hon sig, alltjämt mycket långsamt. Antagligen långsammare än värmen krävde. En timme gick på detta vis.

De går upp om morgnarna, sitter i skuggan, äter middagar och dricker otroliga mängder Campari bitter. Alla längtar de efter något annat som aldrig kommer. Sara och Jacques är där med sin lille son. Pojken, som aldrig benämns annat än som barnet, borde tas om hand av sin barnflicka. Men hon tycker inte om barnet, vill hellre vara tillsammans med sin fästman.  Hör hennes svar när Sara ber henne gå ner till stranden och bada: Det vill jag bara säga er, att om han druttar i vattnet plockar jag inte upp honom, jag är rädd för vatten och det kan jag inte hjälpa.

Som läsare hålls jag distanserad. Dialogen dominerar romanen men ändå sägs aldrig något rakt ut. Man börjar att säga A, men B hålls alltid tillbaka. Kärlek, ångest, frustration blir oförklarat.  Så en dag kommer en man med en båt. Han får allas uppmärksamhet. Allra särskilt Saras.

”Det långsamma, repetitiva berättandet ger en rytm när jag läser. Den rytm som skulle ha passat så bra i vilstol och värme”, skriver jag 2011 men nu i januari 2018 passar den lika bra.

De små hästarna i Tarquinia. Marguerite Duras. Utgiven igen hos  Lind&co 2011.

American War av Omar El Akkad

En roman om ett framtida inbördeskrig i USA, en sci-fi alternativt en dystopi således, har aldrig lärt mig skilja på dessa genrer. Välskriven, gripande och spännande, men ingen må bra bok för känsliga människor, eftersom innehållet är alldeles för smart för att vara osannolikt.
Därmed inte sagt att ni inte ska läsa för det tycker jag absolut!

När kriget bryter ut 2074 bor 6-åriga Sarat Chestnut i Louisiana med sin familj, ett Louisiana som pga. den globala uppvärmningen delvis ligger under vatten. När fadern dör vid ett terrordåd tvingas familjen fly med siktet ställt på de norra staterna. De kommer aldrig dit, istället hamnar de i flyktinglägret Patience, (ironin i namnet), där Sarat och hennes syskon kommer att växa upp och där Sarats framtid formas. Många år senare försöker sig Sarats brorson på att försöka berätta familjen Chestnuts historia, en familj plågad och präglad av krig. Referenserna till vår tid är tydliga och snyggt subtila.

Blev rekommenderad boken av vänner och hittade den på Storytel, vars skatt av engelskspråkiga böcker är smått imponerande. Läs mer på  Storytel.

Nya Norrland

Det dröjer inte länge förrän jag letar upp youtube-klipp om Bollstabruk. Föralldel är romanen Nya Norrland grafisk men jag vill ändå se fler bilder från bruket, torget, vattnen, trakten. Mats Jonsson frågar sig var Sveriges välstånd uppstod och svaret blir uppenbart i boken.

Genom att betrakta Bollstas utveckling kan man också se en industriell utveckling i stort. Man lägger ner. Affärerna överges. Husen lämnas tomma. Intressant blir det också när roman-Mats ställer detta mot Stockholmslivet. För författaren är ju också den som lämnat Bollsta, bidragit till avfolkningen för att i stället bo i det dynamiska Stockholm. Där hipstern vill vara rejäl och naturnära, hugger ved och äter närodlat. Beskrivningen är smashing.

Boken är tjock och tätskriven/tätritad och ibland överväldigas jag, det blir för tätt och för mycket information för den grafiska stilen. Jag letar efter förstoringsglaset. Samtidigt vet jag inte inte heller hur man skulle kunna berätta de här historierna med samma läsar-effekt. Det är ju just den här Jonsson-stilen som är grejen. Så läs den. Bli berörd och (folk-)bildad, begrip hur välståndet i Sverige uppstod och fundera över resursallokering. Och ha roligt under tiden.

Nya Norrland. Mats Jonsson. Utgiven av Galago 2017