Kategori: Recensioner

Publicerat

Allt och lite till

Förra sommaren blev Sarah Dessens böcker mina vänner i solstolen. Nu har jag läst Allt och lite till, kanske mer under paraplyet än under solstrålarna faktiskt. Vi är tillbaka i kuststaden Colby där Mycket mer än så utspelade sig. Det förstod jag inte först, inte förrän Clydes kombinerade café och tvättomat dök upp pinglade det en liten klocka.

I Colby bor Emaline och det är den sista sommaren före college. Hon jobbar som vanligt på familjeföretaget som hyr ut hus till sommargäster. Hur länge som helst har hon varit ihop med Luke men förhållandet känns inte längre så självklart. Borde de bryta eller vad ska de göra? Innan Emaline hinner göra någonting, kommer Luke och säger samma sak och hastigt avslutas relationen. I samma veva dyker Theo upp som är assistent till den berömda dokumentärfilmaren Ivy. Dessutom kommer Emalines far till Colby, och deras förhållande är ganska frostigt.

Jag gillar Emaline mycket. Hon är smart, välorganiserad och trevlig. Gillar skolan och tänker på framtiden. Gullig mot lillebror. Och boken är fin att läsa. Om småstaden,  uppbrott och vilsenhet. Och viktigt på det sättet jag tycker om. Det betyder sådana problem som livet alltid innehåller. Och så tycker jag om mamman. De tidigare mammorna i Dessen-böckerna har stundtals stått för frostiga relationer, men den här mamman hon är en sådan som står och väntar på gårdsplanen när hon vet att Emaline kommer hem och är ledsen.

Allt i en välskriven prosa i svensk översättning av Johanna Lindbäck. Trots 450 sidor känns det en smula tomt att slå igen boken. Kanske ska jag läsa om Mycket mer än så?

Allt och lite till. Sarah Dessen. Utgiven 2013. På svenska av Rabén & Sjögren 2014.

Publicerat

Vägar värda en omväg del två av två

Jag åker vidare enligt anvisning i den fina boken Vägar värda en omväg. Vägen från Garpenberg och ner mot Grythyttan är faktiskt en väldig massa skog. Blandskog ibland, men mest gran. Lite trist trots små avstickare till ett och annat industrirelaterat hus eller Operan på skäret. Här övar man inför Othello så det ekar över sjön. Sen köper jag ost på Bredsjö gårdsmejeri, åker vidare genom skogen och ser fram mot Grythyttan.

sangtakGrythyttans gästgiveri är vackert och hemtrevligt och det går att stänga om sig och låtsas att det inget ont finns i världen. Efter middagen hittar jag en favoritsalong och sjunker ner i en Djup Fåtölj med anor. Jag plockar anakronistiskt fram min iPad och läser The collected works of A.J. Fikry efter tips från Mrs E. En sak som förvånar mig på detta vackra Grythytte-ställe är att det inte finns något bibliotek. Om inte annat så för syns skull. Jag sover sedan i rum Ernst (ja, den Ernst) och har en mycket vacker sänghimmel att titta på de 30 sekunder jag har på mig innan jag somnar.

orangerietMin road trip går vidare genom Västmanland, nu är det bara bekanta områden. Där bodde gammelfaster Si och där föddes gammelfarbror Så. Boken fortsätter upp mot Norberg och Ängelsberg, mina barndoms trakter men vi viker av och åker österut.  Vi fikar på Kolsva herrgård. Där har Ernst också varit och ordnat i Orangeriet vilket kan beskådas för 70 pix. Det struntar vi i.

Sammanfattningsvis: Boken presenterar 85 mil bergslagsvägar som jag sannolikt inte hade åkt eller hittat annars. Sådant gillar jag som bara den. Informationen är lagom och vill man veta ännu mer kan man passa på och googla när det finns täckning i granskogarna.

Vägar värda en omväg – Bergslagen.  Bengt Arvidsson, Janne Bengtsson. Utgiven på Balkong förlag 2014.

– – – –

Del 1

 

 

Publicerat

Plötsligt knackade det på min dörr och Etgar Kerets noveller klev in i mitt hjärta

Jag har alltid varit en tveksam novell-läsarinna. Jag har tyckt att noveller är för korta, jag vill helst ha en hel bok, inte bara en kort berättelse. Först i höstas efter Alice Munros nobelpris började jag ändra mitt synsätt. Jag upptäckte hur mycket jag uppskattade Munros täta, subtilt skrivna texter som i hennes fall är lika innehållsrika som en hel bok. Jag tillägnade mig också insikten att noveller ska läsas en i taget och reflekteras över innan man läser ännu en.

Dessa insikter kom väl till pass när bloggkollegan Anna ordnade två olika bokcirklar på facebook där vi just läste noveller.  Det var så jag upptäckte den israeliske författaren Etgar Kerets författarskap och hans novellsamling Plötsligt knackar det på dörren.

Vilken novellmästare han är! Han tar fasta på det absurda och smått burleska i tillvaron. Han är galen, ironisk och väldigt, väldigt rolig! Hans prosa är så ”på pricken”, inte ett onödigt ord. Läs en novell i taget och läs gärna en gång till för bakom det lätt lekande språket lurar ett bråddjup.

En av de noveller som jag tycker bäst om i samlingen är Cheesus Christ, så vansinnig och så fyndig att jag blir alldeles matt.

En annan favorit är titelnovellen där Keret ger ord åt skillnaden i sinnelag mellan Sverige och Mellan Östern. Han känner till oss svenskar bra, vet hur vi fungerar och så känner han till Ace of Base!

Plötsligt knackar det på dörren av Etgar Keret är utgiven på Brombergs förlag 2014.

Publicerat

Himmel över London

Min plan att starta sommaren med att åka till London gick i stöpet. Som tröst skaffade jag mig Håkan Nessers Himmel över London och fick hundratals sidor med Londonreferenser vilket kändes fint. Jag har läst ett par böcker tidigare av Nesser, och imponeras av såväl språk som komposition.

Nu hade jag förväntat mig mer  kriminalroman , men det här blir något annat. Till London kommer Leonard med sin livskamrat Maud för att fira sin födelsedag. Han arrangerar det hela på en tjusig restaurang och bjuder in Mauds vuxna barn och två personer till. Till saken hör att Leonard inte bara firar. Han är också svårt sjuk och man förstår att något avgörande kommer att presenteras för deltagarna på födelsemiddagen. En gul anteckningsbok med Leonards 60-tal där han träffar och förälskar sig i den mystiska Carla är en viktig del av romanen. Romanfigurernas perspektiv berättar historien växelvis tills plötsligt en tvärvändning sker och en ny person kliver in på arenan. En romanskribent som skriver på en roman om London. Häpp!

Jag blev både besviken och fascinerad. Fascinerad över att hela berättelsen håller samman och att kompositionen är så originell och väl genomförd. Besviken för att det blev en annan sorts berättelse och för att jag då tappade ett visst intresse för romanfigurerna. De blev som marionetter. Samtidigt – det här är en bok som man vill läsa till det sista bladet. En bladvändare, en nagelbitare och ett kryss i min bingoruta med rubriken Suspense.

Himmel över London. Håkan Nesser. Utgiven av Albert Bonniers förlag 2011.