Kategori: Recensioner

Publicerat

Ta min hand av Dolen Perkins-Valdez

En djupt berörande roman om den unga sjuksköterskan Civil Townsend som 1973 börjar arbeta på en familjeplaneringsklinik i Montgomery, Alabama. Ett av hennes första hembesök gäller Erica och India, 13 och 11 år gamla. Flickorna lever med sin familj under usla förhållanden vilket chockar Civil. Hon förstår inte heller varför flickorna är ordinerade p-sprutor, de är inte sexuellt aktiva och 11-åriga India har ännu inte fått mens. Civil tar dock familjen till sitt hjärta och lyckas så småningom vinna deras förtroende. 

Ta min hand är en fiktiv historia inspirerad av verkliga händelser. En skoningslös skildring av det amerikanska klassamhället och den rasism som genomsyrade allt, inte minst sjukvården och socialtjänsten. Vissa folkgrupper ansågs helt enkelt vara lägre stående än andra och bedömdes därför inte kunna ta egna beslut. Så långt det verklighetsbaserade i romanen, den fiktiva delen är en väldigt fin skildring av en ung kvinna vars beslutsamhet och passionerade rättspatos gör att hon aldrig ger upp, detta både på gott och ont. 

Utgiven på Norstedts 2024, översättning av Dorothee Sporrong

Publicerat

Bokfrukost om Närsök

Häromdagen var det bokfrukost Special om spänningsromanen Närsök av Josefin Schygge. Romanen handlar i hög utsträckning om mäns våld mot kvinnor och tar sin utgångspunkt i en familj på Visingsö. Mamma Martina och tonårsdottern Lilly har en hackig relation. I olika tillbakablickar får vi dels se vad som hände Martina för fem år sedan, dels när Lilly och hennes bästa vän Ida var på en charterresa till Medelhavet för några månader sedan. Vilken betydelse har allt detta när plötsligt Lilly försvinner?

Så här sa vi:

– Det är intressanta relationer! Välgestaltade. Jag funderade mycket över relationen mellan Ida och Lilly, för att ta ett exempel.
– En komplex och mångbottnad berättelse.
– Man misstänker alla för allt.
– Insiktsfull. Det känns äkta och realistiskt.
–Jo, det är ju en spänningsroman, men den har sitt eget sätt att berätta. Följer inte ett traditionellt ”recept”.
–Den tar offrets perspektiv.
– Slutet, är inte det väl brutalt?
– Martinas mamma, fan vad hon ställde till det faktiskt.
–Det är verkligen så att kvinnor som utsätts också visar på otrolig styrka och förmåga till förändring.
– Skriver du på något nytt?

Närsök. Josefin Schygge. Utgiven 2024 av bokförlaget Forum.

Publicerat

Dancing Queen av Denise Rudberg

Det är 70-tal i Denise Rudbergs nya polisserie. Dancing queen heter den första delen där läsaren får stifta bekantskap med poliserna Karin och Agneta. Att som kvinna jobba som polis på 70-talet var att anpassa sig, spela med i den grabbiga tonen och acceptera de grova sexistiska skämten. Det är männens världsuppfattning som råder inte bara i de maskulina miljöerna på polismyndigheten utan i hela samhället. Karin är äldst, en erfaren polisinspektör som jobbat på våldsroteln i många år. Agneta år nyexaminerad men har omplacerats till polisens arkiv på grund av en hörselskada hon ådrog sig vid attentatet vid den västtyska ambassaden.  Jag gillar dem båda, berättelsen griper verkligen tag och Denise Rudbergs flyhänta språk böljar som vanligt lätt och intagande. 

Tidsmarkörerna är snygga och många, man läser Jack av Ulf Lundell, kungen och Silvia ska gifta sig till sommaren och man har gårdsfester med massor av alkohol där gästernas politiska hemvist är ”långt till vänster om Socialdemokraterna”. (Det där sista fick mig att fnissa förtjust). Jag fanns ju till på 70-talet och tycker inte det är så väldigt länge sedan men påminns hela tiden om hur mycket som förändrats. Det var inte bättre förr kan man torrt konstatera. 

Förstå mig rätt nu, jag gillade verkligen Dancing queen, men jag är inte så förtjust följetongsupplägget när det gäller en spänningsroman. När nästa del kommer har lite av storyns magi klingat av. Slutade läsa Rudbergs serie Kontrahenterna av just den anledningen tycker böckerna förlorar i djup på detta sätt. Men jag vet att många gillar och jag själv kan ju faktiskt avvakta att läsa tills alla delarna finns utgivna. 

Utgiven på Norstedts 2023. 

Publicerat

Den gröna milen av Stephen King 

Den gröna milen av Stephen King är en förträfflig roman, mörk, gripande och skrämmande. Mänsklig ondska ställs emot mänsklig godhet och nog är den mänskliga ondskan det absolut mest skrämmande man kan tänka sig även om en viss clown är ganska otäck han med. Tror det är Kings signum, godhet och humanism är alltid närvarande i hans böcker vilket har gjort honom till den älskade författare han är. 

Händelserna i romanen utspelas på 30-talet även om historien återges många år senare av den tidigare vaktchefen Paul Edgecomb. Han var chef på den fängelseavdelning där de dödsdömda förvarandes fram till sin avrättning. Den gröna milen var promenaden de dödsdömda gick från sina celler till rummet med ”gamla gnisten”, den elektriska stolen. 

Historien inleds med att två små flickor hittas bestialiskt mördade och när man i närheten påträffar en (jättelik) svart man antas det omedelbart att han är mördaren. Efter en allt annan en rättvis rättegång döms han för morden och placeras hos Paul och hans kolleger på gröna milen. Han är dock i all väsentlighet en helt annan personlighet än de vanliga fångarna och Paul börjar tvivla på att han verkligen är skyldig samt vem han egentligen är. 

Jag har inte sett filmatiseringen av boken, kanske för att jag avskyr fängelseskildringar och kanske är det därför jag läste boken först nu. Kunde inte längre bortse från att så många anser att den är en av Kingens bästa och jag håller med, det är verkligen en fantastisk roman. 

En kul grej är att Stephen King i efterordet till romanen berättar att Den gröna milen först publicerades i sex olika delar där en del i månaden släpptes som en slags följetongsroman. Solvej Balle och Denise Rudberg var alltså inte först, men det var å andra sidan inte Stephen King heller. Redan på 1850-talet var det vanligt att böcker gavs ut i flera oavslutade delar. Några av Charles Dickens romaner publicerades på detta sett och King skriver i efterordet hur han studerade och tog lärdom av hur Dickens introducerade läsaren till en ny del med små rekapitulationer om vad som hänt tidigare. 

Utgiven på Albert Bonniers förlag. Översättning av John-Henri Holmberg.