Fars rygg av Niels Fredrik Dahl

Fars rygg drabbar mig djupt, en ömsint berättelse om den pojke som senare blev Dahls far, men som han egentligen aldrig kände. Pojken tillbringar sina tidiga år i 1920-talets Alexandria där hans far (Dahls farfar), tjänstgör som domare. En ensam tillvaro tillsammans med modern som blir mer och mer deprimerad. När pojken är tillräckligt gammal skickas han till Norge för att gå i skola. Ensam och utlämnad trevar han sig fram genom skolåren och drömmer om gemenskap och kamrater. Efter ett par år i Norge blir det internatskola i Schweiz, där han äntligen finner vänner. Han är utlämnad till fadern nycker vilket skapar ett utanförskap som kommer att prägla honom inombords resten av hans liv. Berättelsen är sorgsen, vacker och intagande och jag älskade den. Dahl belönades välförtjänt med Nordiska rådets litteraturpris 2024. 

Utgiven på  Natur & Kultur 2025, översättning av Gun-Britt Sundström.

Bokfrukost om Öppet vatten

Bokfrukosten för april hade Öppet vatten av Caleb Azumah Nelson i fokus. Romanen kom 2021, väckte stor uppmärksamhet och fick strålande kritik. Vi möter en Londonkille som träffar en Londontjej och blir handlöst förälskad. Men den handlar lika mycket om en svart kille som med sitt ursprung i Ghana inte tycks passa in och ständigt är påpassad. Polisbilar glider sakta glider förbi på gatan och observerar som om bara killens yttre signalerade möjlig kriminalitet. Och inte minst handlar det om psykisk ohälsa och vad det gör med en människa. Alla tre infallsvinklar. Det är det som gör denna korta intensiva roman så spännande att diskutera.

Jo, vi är ense om boken var intressant läsning men hur bra?

* Jag störde mig på detta du-tilltal. Men jag vande mig och nu när den är utläst förstår jag inte hur den skulle kunna skrivas på ett annat vis.
* Att ständigt vara så observerad, subtilt hotad – fruktansvärt.
* Om han ändå kunde berätta för henne vad det handlade om.
* Var inte språket rätt pretentiöst?
* Nej, det var som musik. Omtagningar, takt och rytm.
* Jag läste långsamt, boken tog tid trots att den är kort. Den kräver eftertanke.
* En omskakande bild av hur det kan vara att inte höra hemma nånstans.
* En helt okej roman. Men inte det bästa jag läst precis.
* Som jag grät. Jag önskade att det skulle gå bra för honom.

Utgiven på svenska 2023 hos Modernista i översättning av Sofia Nordin Fischer. Jag läser att den ska komma som dramaserie hos BBC. Spännande!

15 år hipp hipp hurra

Nu jädrar i min lilla låda, nu har vi fyllt 15 år!

Så här har vi firat genom åren!

Ettårsdagen firades med tårta och då diskuterades Spill. På tvåårsdagen vankades det också tårta till frukost (den absolut bästa tiden att äta tårta) och vi firade Cirkeln som vunnit Bokbloggarnas litteraturpris. Treårsdagen firades på bokresan med champagne. Fyraårsdagen – och dittills 45 diskuterade böcker, om jag räknat rätt – firade vi samtidigt som vi firade Bokbloggarnas litteraturpris som gick till John Green .

femårsdagen firade vi i Helsingfors, sexårsdagen inföll på utflykten till Amsterdam, sjuårsdagen i Madrid, åttaårsdagen i Brighton och nio år firade vi i Gent.

Tio år, då var planen att vi skulle ut och resa på inom och utom landet. Men samma plan hade covid-pandemin också. Det blev zoom-klubb i dryga året. Men vi överlevde men firade inte särskilt vare sig elva, tolv eller tretton år.

Med fjorton år blev det muffins och i år blev det både bakelse och ljus

Det började med Världsbokdagen 2010 var den första bokfrukosten. Samtalet handlade om Susanna Alakoskis bok Håpas du trifs bra i fengelset. Petra Jankov som drog i gång det hela sa: ”Idén är enkel. Tidsbrist och familjeliv gjorde att jag inte känner att jag hinner eller har möjlighet att bokcirkla på kvällar och helger men en frukost är enkelt att klämma in innan jobbet. ”

Idén är lika enkel idag.: frukost i centrala staden är vår kärna. Hittills har vi haft över hundragemtio frukostar och lika många böcker har dissekerats och diskuterats. Gillats och inte gillats.

Så tack alla ni frukostbokklubbare som kommer för att samtala om böcker och gör Breakfast Book Club till vad den är. Tack!

Albertesviten av Cora Sandel 

Jag fick plötsligt syn på en gammal bokförälskelse när jag  strosade runt i bokhandeln. Till min förtjusning såg jag att Bonniers givit ut Cora Sandels tre böcker om Alberte i en fin samlingsvolym. Underbara böcker! 

Sandels var 46 år när hon debuterade med Alberte och Jakob, den första delen i serien. Alberte är en ung blyg flicka i en norsk småstad i början av 1900-talet. Hon har en nära relation till sin bror Jakob, som tvärtemot systern börjat revoltera mot föräldrarna och societetsmiljön. Böckerna om Alberte är inte självbiografiska men det är tydligt att hon och Sandels har mycket gemensamt. Alberte lyckas så småningom bryta sig loss även hon och när läsaren återser henne är det i Alberte och friheten som utspelas i konstnärskretsar i Paris. I den sista och avslutande delen Bara Alberte har hon blivit mor. 

Översättning från norskan av Gun-Britt Sundström, utgiven på Albert Bonniers förlag 2025.