Sommarbokfrukost i Sigtuna

bild 3En ovanlig frukost i morse på så sätt att vi är 100 personer i stället för 15. På plats är också Åsa Nilsonne, författaren till En passande död, boken för dagen. I övrigt är allt sig likt. Kaffet, brödet och pålägget. Och att vi samtalar och ställer frågor och får veta en del om det vi undrat över när vi läste boken.

En passande död handlar om de otäcka D-orden: Döden och Demensen. När huvudpersonen Lina får veta att hon drabbats av en demenssjukdom, bestämmer hon sig för att inte dö den vidriga död som sjukdomen ofta innebär. Kroppen förtvinar och allt det som är JAG blir förändrat. Till sist återstår ingenting. Och nej, där tänker inte Lina hamna. I stället planerar hon sin passande död, den död som smidigt ska ske och inte ge de närmaste något obehag eller onödigt lidande.

För varför inte: på samma sätt som man kan hyra in en hantverkare för att ta hand om något som skulle vara besvärligt för en, borde man kunna hyra in en mördare för att på överenskommet datum ordna en stilla död. Praktiskt och passande. Men så får Lina möjlighet att delta i en forskning. Plötsligt mår hon bättre. Vad gör hon nu?

En mardröm att hamna i och en dröm att finna en möjlig lösning till. Vi undrar över det rationella förhållningssätt som Lina har. Är det möjligt att utesluta sitt barn så? Researchen är omfattande och vi lär oss mycket. Frågan om livet och döden tar vi med oss. Och vi hummar samstämmigt: ett fantastiskt passande slut.

En passande död. Åsa Nilsonne. Utgiven av Natur och kultur 2013.

Åt frukosten gjorde vi på Stora Brännbo och alltsammans var en del av Sigtuna litteraturfestival.

 

Ett svar på ”Sommarbokfrukost i Sigtuna”

  1. Min svärmor fick diagnosen Alzheimer när hon var 64 år, även det en tidig ålder när det kommer till demens. Jag har sett en högprestrerande människa bara på några år förvandlas till en som mest hanterar sin vardag. Hon är också med i ett forskningsprojekt, och den medicinen som hon har fått där har nog gjort att hon klara att fortfarande snart fem år senare att bo hemma. Har funderat om jag ska läsa boken, men jag vet inte om jag skulle orka. Död och demens är inga enkla ämnen .

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *