Kategori: Recensioner

Publicerat

Annabelle – årets bok?

Röstningen av Årets bok är i full gång. I bokklubben läser 12 medlemmar de 12 titlarna och under sommaren kommer de ge er insikter och åsikter på instagram, ända fram till röstningsperiodens

En av titlarna – Annabelle – läste vi och pratade om under fjolårets Crimetime på Gotland. Som vi gillade den! Hur den så elegant väver ihop flera olika historier, att småstaden skildras så inkännande och kärleksfullt och att det är en cool huvudperson som läser. Och så glada vi blev när det visade sig att romanen om polisen Charlie nog var den första av flera. Vi kastade in önskemål om vilka vi ville läsa mer om (kompisen Susanne) och luskade lite om vilka böcker som Charlie packade ner i sin väska.

Läs nu Annabelle och läs också frukostintervjun med Lina Bengtsdotter.

Publicerat

Bokfrukost om Ärr av Audur Ava Ólafsdóttir

Alla människor har ärr i själen. Ärr som förvisso är mycket mindre än det ursprungliga såret, men vi bär dem med oss för evigt. Bokkubben gillade verkligen Ärr, vi var förvånansvärt eniga och jag blev glad eftersom jag kunde rekommendera alla att läsa  Rosa Candida och Den sista kvinnan  två romaner som jag fullkomligen älskar. (Klicka på titlarna för att läsa recensionerna).

Vi enades om att huvudkaraktären Jonas var lätt att tycka om och att Ärr är en humoristisk men också väldigt svart roman där mycket outsagt finns mellan raderna. Den snart 50-åriga Jonas begynnande livskris eskalerar då hans ex-fru avslöjar att han inte är biologisk far till parets vuxna dotter. Han beslutar sig för att själv avsluta sitt liv. Av hänsyn till sin dotter reser han utomlands, (han vill inte att hon ska hitta honom hängande i en bjälke), och hamnar mest av en slump i ett nyss krigshärjat land som författaren väljer att inte nämna vid namn. Jonas ger sig själv några dagar till innan han ska skrida till handling.

 

Några röster från morgonens samtal: 

Tyckte om hennes sätt att skriva
Mycket står mellan raderna
Tyckte jättemycket om boken
Gillade från sidan 1, framförallt när han var i den främmande landet
Han var så självupptagen i sin sorg att han inte såg Svarnurs lidande
Gillar luftigheten
Han blev ledsen över att han inte var far till sin dotter, kände sig svike
Hur lite man egentligen hör vad andra människor säger
Uppretad i början kändes för konstruerad
Lite trög inledningsvis
Tog ett tag innan jag förstod svärtan
Gillade att vara med i deras samtal
Att alla kan höra till någonstans förmedlade hopp
Rolig
Främmande landet var vackert att finna mening
Gillar kärlekshistorier som aldrig blir av
Han var lätt att tycka om
För att vara en 50-årig kille i livskris var han väldigt sympatisk
Gillade hans mamma

Utgiven på Weylers 2017,  översatt av Arvid Nordh.

Publicerat

Gröna fingrar sökes av Anníka Estassy

Agnes har cancer. Hon är till åren kommen och efter att hon blivit änka och sonen flyttat utomlands har hon lagt all omsorg på sin kolonilott. Men denna sommar går det inte, cellgiftsbehandlingarna tar det mesta av henne kraft. Hon hyr ut och snart flyttar Leyla och hennes son Hugo in i den pyttelilla kolonistugan.

Kanske är omslaget vårens finaste och romanen vårens varmaste. Agnes är en mångfacetterad och smart äldre dam som jag bara blev mer och mer betagen i desto längre jag läste. Tyckte också mycket om Leyla och de andra vältecknade karaktärerna. Överhuvudtaget känns denna feelgood samtida, modern utan att vara konstruerad.

Det finns två ingredienser som kännetecknar Annika Estassys romaner. Dels den subtila humorn som genomsyrar texten och dels orden och uttrycken som har några år på nacken och som inte används dagligdags längre. Jag kommer definitivt att sträva efter att säga följande ofta:

vurma, cancerusling, fåntratt, butter, jävlar i min låda, mackapär, fyllbult, vit som en albyl, blek om nästippen, vresig, barsk, ditt skrälle, kaffet smakar som rävgift

Gröna fingrar sökes kan vara det bästa Annika Estassy har skrivit och med det underbara omslaget är det en utmärkt presentbok med ett innehåll som passar de allra flesta. (även män).
Till slut måste jag ändå nämna Göte i koloniföreningen som är bokens ”fåntratt”. Göte kräver att saker ska skötas på hans sätt, gärna genom stadgar och regler som t.ex. att ingens gräsmatta får överstiga en höjd av 5 cm. Vi har alla träffat en Göte och ambivalensen i att ha en Göte i sitt liv skildras fint och humoristiskt.

Utgiven på Norstedts 2018. Omslaget är skapat av Sofia Scheutz Design.

Publicerat

Starlings i Brighton

Varför är inte Starlings översatt och utgiven här i Sverige, undrar jag när jag läser. För romanen var en av de bättre på länge. I korta textavsnitt får vi följa ett antal personer i Brighton. Inte särskilt lyckliga människor. En obehagligt stråk av övergrepp löper genom hela boken men jag, som inte orkar med utskrivet våld i böcker, kan läsa det med en klump i halsen snarare än chock och äckel. Genom att röra sig i tiden fram och tillbaka och låta människor få biroller i varandras liv skapar Erinna Mettler ett slags förståelse för hur människor är och hur saker kan bli som de blir. Otroligt skickligt gestaltat och trots att det är många människor som figurerar i romanen är det aldrig svårt att förstå var i tiden man är eller vem personen är i relation till andra.

Vi står på stranden i Brighton och pekar på husen. Är det där han bor, Andy? Vi ryser och ser åt ett annat håll. När vi lite senare sitter i baren på det anrika hotellet Old Ship säger vi:

Älskar feelbad-böcker
Den blev bara bättre och bättre ju längre man läste
Episoden på museet var jättebra
Tandläkarscenen, hjälp!
Väldigt mänskliga öden
Jag som bott här i Brighton känner väl igen mig i stan
Gillade att staden var en karaktär
Mästerlig på att gestalta
Perfekt balans mellan tragik och komik
Skickligt hopknutet utan att det blir krystat
Snygga övergångar mellan de olika berättelserna och personerna
För mycket feelbad
Det var svårt att hålla reda på folk
Skicklig berättare
Slutet var värdigt resten av texterna
Miljöbeskrivningarna var toppen
Jag tyckte mycket om May
Tom the cat påminde mig om livet som kattägare
Komiskt med kvinnan vars husdjur alltid ”förolyckades”

Så svenska förlagen, hallå! Plocka åt er den här romanen nu. Den är så värd det!

PS, läs mer om Starlings hos Enligt O till exempel. Om bokresor och Brigton ska vi prata om i veckan som kommer.